inspiration

Blog award

2012-01-20T15:24:00.000+01:00

Vi fick en blogaward, av fina Emmy. Och bättre sent än aldrig så tänkte jag tipsa om några bloggar.

Tanken är att man ska puffa för lite mindre bloggar, uppmärksamma dessa och starta ett kretslopp av länkningar som leder vidare och vidare. Här är några som jag läser och tycker förtjänar en award:

Johannas tårtor är en helt galen blogg. På ett bra sätt. Hon gör så fina tårtor att jag nog aldrig skulle våga äta dem. Är så imponerad över vad hon lyckats skapa, och nu är hon i startgroparna för att starta sitt egna företag.

Fredrica har en supermysig blogg, med fina bilder.

Annika Marklund tycker jag verkar vara en helt fantastisk kvinna. Tar väldigt fina modeporträtt och skriver bra texter.

Stinastil har en skön modeblogg i kontrast till många andra modebloggar. Inte ytlig och inga pekpinnar, mer lekfull och rolig och modig.

Min syster Helena, som jag bara tycker är så förbannat rolig.

/Lisa

Du är queen

2012-01-16T20:15:00.000+01:00

Åh. Precis hemkommen från ett sånt himla inspirerande möte. Ett sånt som gör januarimörkret lättare och ger hopp om året.

Två Umetjejer har startat ett projekt som heter Du är queen, som vänder sig till kvinnliga musiker i Västerbotten som vill göra en professionell satsning på sin musik. Och det är ju egentligen det jag vill. Jag är bara rädd.

Under året kommer det vara 4 inspirationshelger, och chans till massa nätverkande, rådgivning, pepp och stöd. Och jag är så himla himla pepp. Det här blir bra. Känner det i hela kroppen.

/Lisa

Lisa+Anton, förlovningsbilder

2012-01-13T19:56:00.000+01:00

Någon dag efter att Lisa förlovat sig med sin Anton fotade jag dom på Bölesholmarna. Visst är dom vackra modeller!? //Sara

www.saraingman.com

Mac-love

2012-01-10T17:04:00.000+01:00

För en vecka sen höll jag på att bryta ihop, min älskade MacBook Pro gick sönder. Jag satt och redigerade bilder när allt frös och sedan dog den bara. Eftersom jag haft den i ca fyra år och ingen garanti/försäkring tänkte jag att shit, det här blir dyrt. Jag skickade iaf iväg den på lagning och igår fick jag det underbara beskedet. Tydligen var det ett "känt fel" så datorn blev lagad utan att jag behövde betala en krona. Nu är den hemma med mig igen och jag är lycklig. Det är sjukt egentligen hur man kan bry sig så mycket om en pryl, men i den här datorn finns så mycket av mig.
Jag vill rekomendera alla att använda Mac, för det lönar sig i längden. (Jag får inte betalt för att skriva det här jag lovar, haha) /Sara

En fiktiv värld

2012-01-09T15:04:00.000+01:00

När det enda man gör är att detoxa och jobba och världen där utanför är kall och ishal finns det en stor risk att det enda man vill är att sitta inne och kolla på film. Så det har jag gjort. Det råkade bli sju stycken. På en vecka.

Började året med att se Drive. Troligtvis den långsammaste actionfilmen jag sett. Den är ömsom rå, ömsom mjuk, nästan romantisk. Länge händer inte så mycket, så plötsligt händer allt på en gång och jag hinner inte hålla ordning på alla karaktärerna. Dialogen är sparsmakad och lågmäld, ändå blir en hel massa sagt. Älskar Ryan Gosling.

Sen gick jag och en vän på bio och såg The Girl with the Dragon Tattoo. Och alltså. Den var bra. Väldigt väldigt bra, men förstår inte riktigt the fuss om att den skulle vara så mycket bättre än den svenska. Plus att jag höll på att bli tokig på det svengelska uttalet och att de var så inkonsekventa i vilket språk som användes.

När min roommate kom hem efter att ha varit borta en vecka så lagade vi middag och såg Forgetting Sarah Marshall, som handlar om ungefär precis vad det låter som; en snubbe som försöker komma över sitt ex. Lagomt lättsam rom-com för en onsdag.

Torsdag plöjde jag två filmer; An American Crime och Made in Dagenham. Den förstnämnda är baserad på en sann händelse i 60talets USA och så fruktansvärd och gripande och hemsk. Fantastiska Ellen Page spelar en ung flicka som blir torterad av nästan en hel gata. Den sistnämnda är också baserad på en sann händelse, nämligen strejken mot Ford som ledde fram till The Equal Pay Act.

Idag blev det också två filmer: Dogtooth är en grekisk film som handlar om en familj som uppfostrat sina barn avskärmade från världen och med helt egna regler. Totalt skruvad och oförutsägbar. An Education utspelar sig i 60talets England. Carey Mulligan är så bra i rollen som 16åriga pluggisen Jenny som blir förförd av en äldre man och hamnar i valet mellan giftemål och utbildning. Jag blev lite smått kär i klänningarna. Titta bara:

/Lisa

Crystal

2012-01-07T15:50:00.001+01:00

Foto: Lisa Engström

Utanför mitt sovrumsfönster är vintern vacker. På håll.

Detox

2012-01-06T12:37:00.000+01:00

Jag började 2012 med att detoxa. Jag försöker göra det ungefär minst en gång om året och nu har jag kommit halvvägs i min 10-dagarskur. Enkelt kan man säga att en detox bestå av vegan-kost, minus koffein, nikotin, alkohol, mjöl och socker.

Det finns massor av olika sätt att detoxa på, olika länge och olika strikt. Det svåraste tycker jag är att hitta en vecka som passar. En vecka då man inte är jätteupptagen eller stressad och som helst inte innehåller så många sociala grejer.

Det är både drygt och kul att detoxa. Drygt för att du måste motstå frestelser och för att en del mår lite visset de första dagarna av detoxen. Kul för att maten är fräsch och väldigt god, plus att det är en skön känsla att känna att jag minsann inte är slav under socker/kaffe/nikotin. Självbevarelsedrift när den är som störst.

Häromdagen lyckades jag och en vän få till en trerättersmiddag bestående av kokt kronärtskocka, paella och en massiv fruktsallad. Och i förrgår bestod min middag av det här:

Potatis, rödbetor, morötter, zuccini, champinjoner och cocktailtomater. Inte fy skam.
/Lisa

Nya inspirationskällor

2011-12-31T14:29:00.000+01:00

I år fick jag och min sambo en massa grymma böcker i julklapp. Både djupa fotoböcker och underhållande pockets. Jag får så himla mycket inspiration av att läsa/bläddra i böcker och än så länge kan ingen hemsida eller blogg slå det... Och just det, idag är det nyårsafton så GOTT NYTT ÅR! /Sara

Nya saker

2011-12-30T11:56:00.000+01:00

Varje år försöker jag göra nya saker, testa sånt jag inte testat förut, utvecklas. Tanken är att det ska vara något varje månad, men jag vet inte riktigt hur jag lyckats i år.

I januari började vi läsa statistik, något jag aldrig gjort förut, och aldrig vill göra igen. Och så träffade jag fantastiska Susanna Alakoski. I februari började jag jobba som skådespelare åt Polishögskolan i februari, kanske det roligaste jobbet någonsin. I mars var jag med i min första filminspelning. Det var 16timmarspass, svinkallt och utmanande. Men så himla roligt. Jag fick min första krönika publicerad i Amelia i april. Och betalt för den. Lycka. Jag besökte Lund och Malmö för första gången i maj.

I somras var jag på mitt första Zumbapass. Kunde inte riktigt bestämma mig för om det var mest kul eller mest obekvämt. Och läste mina första klassiker. Och så förlovade jag mig. Kanske inte något att "testa" direkt, men nytt, det var det.

I oktober och november såg jag nya ställen i New York och Boston, var på min allra första musikal på Broadway (Oh My God.) och var på min första NHL-match. Vi läste ledarskap, arbetsrätt och en hel del juridik i skolan. Jag ordnade min första sittning, tillsammans med en klasskompis. Och så blev jag invald som ledamot i spexets styrelse.

Och förutom det så har jag såklart läst massa nya böcker, sett filmer jag aldrig sett, ätit nya maträtter och träffat otroliga människor.

Vad har ni testat för nya saker i år?
/Lisa

Personlig almanacka

2011-12-25T14:29:00.000+01:00

Jag tycker det är så himla svårt att hitta en bra almanacka. Det är alltid något som fattas. Det närmsta jag kommit perfektion är när jag beställt hos personligalmanacka.se, som jag gjorde förra året. Där får man välja omslag, hur ens veckor ska se ut, om man vill ha med årsöversikt, namnsdagar, att göra-listor eller något annat. Förra årets almanacka såg ut såhär:

I år är jag lite sent ute, men jag har precis skickat iväg min order på 2012 års kalender. Jag försöker
fylla dem med peppiga citat och stilren design. Älskar känslan av en ny kalender. Inget säger nystart tydligare än ett blankt år i pappersform. Det första jag gör är att skriva in viktiga datum och markera spexveckan - årets höjdpunkt.

Jag har inte hunnit fundera så mycket på 2012 än, det känns absurt att ett helt år gått. Igen. Men under mellandagarna ska jag analysera, utvärdera, skriva listor, kolla gamla nyårsmål och klura på nya och helt enkelt mentalt förbereda mig för vad som komma skall.

/Lisa

December

2011-12-23T12:16:00.000+01:00

Foto: Lisa Engström

God Jul!

Julkort från Vindeln

2011-12-23T09:07:00.000+01:00

Foto: Sara Ingman

Jag önskar er alla en goood jul!

Äntligen

2011-12-21T20:16:00.000+01:00

Nu är det min tur att säga som Lisa, ÄNTLIGEN lite flyt.

Min pojkvän har fått sitt svenska personnummer och jag har skaffat F-skattsedel! Jag kommer alltså börja göra mer "egna" fotouppdrag och snart kan ni se nya bilder här.

Ikväll blir det pubrunda med vänner för att fira! /Sara

Soundtrack

2011-12-19T19:10:00.000+01:00

Dagens låt. Så vacker.

/Lisa

Din musik räddar liv

2011-12-18T12:22:00.000+01:00

Älskar musikhjälpen. Tycker det är ett sånt bra initiativ och det gör mina jobbdagar ungefär 100 gånger bättre. Plus att jag är lite småkär i Kodjos röst. Sitter och småskrattar och myser i bilen medans Sverige samlar in 12 miljoner kronor och visar sig från sin bästa sida. Musikhjälpen gör det roligt att ge, folk är så otroligt kreativa i sina sätt att skänka pengar och öka summan. Och en sån sak som att de tre programledarna är instängda i 144 timmar och sover i skift i en glasbur för att kunna sända dygnet runt och lever på flytande föda gör det hela ännu mera riktigt och intressant.

Gotta love it.
Smsa till 72999 och önska din favoritlåt, samtidigt som du skänker pengar (skriv summan 50, 100 eller 200 i början av smset). Håller på till 18 idag. Själv önskade jag Otis Redding - White Christmas. Min favoritjullåt.

/Lisa

Good things comes to those who wait

2011-12-16T14:13:00.000+01:00

ÄNTLIGEN.
Lite flyt.

Jag har inte begåvats med Sveriges största tålamod direkt. Snarare inget alls. Av den anledningen har den här hösten varit rätt tuff, för jag har inte gjort annat än att vänta på svar om vad jag ska göra nästa termin, då vi har praktik. Ett svar som jag inte ens har kunnat påverka, utan behövt lämna i en handledares kontroll (en handledare som dessutom inte skött sitt jobb och varit okontaktbar största delen av tiden.). Så jag har väntat. Och väntat. Varit frustrerad och förbannad och less. Jag hade dessutom sökt en otroligt populära praktikplatser, chanserna att jag skulle få något av mina fyra önskemål var rätt minimal.

Idag kom samtalet. Kanske den bästa start man kan ha en fredagsmorgon. Jag har fått praktikplats som skolkurator på ett gymnasium. Det var drömmen. Det är drömmen. Det var precis där jag ville vara.

Och för att göra saker ännu bättre, så fick vi tillbaka tentan i förvaltningsrätt idag, som vi gjorde för två veckor sen. Den som hälften inte klarar, den som får en att slita sitt hår, den som legat som ett grått moln över hela terminen. Och jag klarade den!

Så glad och nöjd och pepp!
/Lisa

Mini utställning

2011-12-15T22:56:00.000+01:00

Just nu hänger några av mina bilder uppe i Sandros galleri på Rådhusesplanaden 16A, Umeå.
Det är naturbilder som för mig förknippas med olika känslor. Titta förbi vetja! (det kanske kan vara en bra present att ge till någon som redan har allt?) /Sara

Make my day

2011-12-13T13:57:00.000+01:00

Jag har varit så fasligt oinspirerad de senaste veckorna, men igår kände jag en liten strimma inspiration igen och tänkte att det måste jag ju ta vara på. Så, här kommer lite weheartit-pepp lastat.

/Lisa

3:e advent

2011-12-11T13:08:00.000+01:00

Imorse vaknade jag 8.24. En söndag. Utan väckarklocka. Det händer aldrig. Så jag tog tillfället i akt och steg upp i gryningsljuset och pratade med vår mysiga roomie, gjorde adventsfika och la mig i soffan och såg på Ally McBeal. Det här klippet är omöjligt att inte bli glad av.

Ha en trevlig tredje advent, nu tänkte jag kickstarta mig på riktigt med gårdagens rester från Kina-buffén.
/Lisa

Dagens bild

2011-12-07T22:03:00.000+01:00

Foto: Sara Ingman

Äntligen har snön och isen kommit till Umeå.

Socionomig film

2011-12-01T15:27:00.000+01:00

Min vän Fredrica har myntat uttrycket socionomfilm. Hon tycker det ska bli en egen genre och jag håller med. En socionomfilm är en film som berör samhället och dess orättvisor, ofta med en stark huvudperson som slåss mot högre makter.

Förra veckan såg vi en typisk socionomfilm, nämligen A time to kill (den fantastiskt tråkiga översättningen är "Juryn"). En film som länge stått på min att-se-lista. Utspelar sig i södra Usa där en 10årig flicka som är afro-amerikan brutalt blir våldtagen av två vita män. Pappan till flickan inser att männen troligtvis kommer gå fria - det är så det funkar, och tar lagen i egna händer. Rättegången som följer visar på hur fruktansvärt snett rättssystemet funkar, att rasismen fortfarande blomstrar och att denna värld inte på långa vägar är rättvis. Men den visar också på människors mod, styrka och vilja att hjälpa varandra.

Andra bra socionomfilmer är The Help, The Great Debaters, Conviction, Shawshank Redemption och The Blind Side. Ni får börja med dem, jag skulle kunna hålla på i evigheter :)

/Lisa

Goda nyheter

2011-11-30T20:16:00.000+01:00

I somras pratade jag med en kompis om att jag skulle vilja starta en tidning med enbart goda nyheter. Nu skickade hon en länk om en kille som gjort precis det. Han är en av Uppstickarna 2001 och startade för ett år sedan tidningen Good News. Här kan ni läsa mer om honom.

Snacka om att vara inspirerande. Jag tror det är precis vad vår värld behöver.
/Lisa

home is wherever I'm with you

2011-11-28T13:31:00.000+01:00

Den här videon är kanske något av det sötaste jag sett. Förutom att låten är galet bra i sig, och deras cover underbar, är pappa-dotter-kärleken så påtaglig och vacker (och hur kan man sjunga sådär och vara så ball som... typ, 4åring!?). De har ett helt gäng med covers på youtube, kolla in och njut.

/Lisa

Bron|Broen

2011-11-27T22:10:00.000+01:00

Jag har alltid varit skeptisk till svensk tv och Sveriges förmåga till att göra bra dramaserier och kriminalserier. Det är något som inte stämmer; det känns krystat, pretentiöst och framtvingat. Men så blev jag tipsad om Bron, och från att ha varit en skeptiker utan tv är jag nu frälst. På mindre än en vecka har jag plöjt alla de tio entimmes-avsnitten. Var tvungen att ha lamporna tända och drömde mardrömmar om nätterna, men jag kunde inte sluta titta. Och jag har knappt pratat om annat hela veckan, så fort jag öppnat munnen har jag börjat babbla hysteriskt om denna skapelse och tvingat alla mina vänner att se den. Så bra är den.

Bron är en svensk-dansk produktion, med intressanta karaktärer som börjar med en kvinnokropp som hittas på Öresundsbron. Och sen är de tio timmars spänning, rakt igenom. Alla avsnitt finns på svtplay fram tills den 23 december.

/Lisa

Swingum

2011-11-26T16:20:00.000+01:00

Foto: Sara Ingman

Förra helgen fick jag ett uppdrag från Lindy Hop föreningen Swingum att dokumentera en dansfestival som dom arrangerade i Umeå. Det var jätte härlig stämning och alla glada människor smittade av sig. Jag blev faktiskt sugen på att lära mig dansa...

Spex i mitt hjärta

2011-11-25T05:12:00.000+01:00

I Umeå finns två spex; Medicinarspexet och Umespexet. Det förstnämnda sätter upp på hösten, vi (jag är trogen Umespexare sen snart fyra år tillbaka) på våren. Traditionen är att vi hjälps åt att servera på varandras premiärsittning, men innan dess brukar vi samlas på en skotsk pub för att sen se föreställningen och skratta, skrika omstart och dricka punch.

Petitesser som att diskmaskinen inte funkade och vi var tvungna att handdiska en tvårättersmiddag för 60 personer spelar liten roll när man är omgiven av så fantastiska människor. Gemenskapen och glädjen som genomsyrar allt är något jag letat och längtat efter sen jag var 16.

Klockan är fem och jag har precis kommit hem. Kanske inte så smart att stanna kvar och dansa sig svettig när jag ska upp och tentaplugga om några timmar. Men det är såna här kvällar studentlivet är allt jag någonsin drömt om. Såna kvällar jag känner att jag lever. Det behövs.

/Lisa

Varför kan inte alla dagar vara mer som den här?

2011-11-24T21:37:00.000+01:00

Jag började denna torsdag med Företagsekonomi del 2 och åt sedan god lunch med fin vän. På eftermiddagen fotade jag en grej och redigerade bilder. Jag hann även prata med två andra fantastiska människor i telefon. Dagen avslutades med BodyBalance och nu ska jag och min sambo (känns fortfarande ballt att säga det) krypa ner i sängen och kolla på Twin Peaks. Hoppas ni också haft en bra dag!? /Sara

Mates of mine

2011-11-23T21:51:00.000+01:00

Åh. Radion var rolig ikväll. Vi hade England-tema och jag fick spela upp de tre låtarna jag skäms mest över att jag lyssnar på. Och så hade vi besök, av bandet Mates of mine.

Ett Umeåband med fantastiska låtar som på bara några år hunnit med att både bo och turnera i England och spela in sin kommande skiva i Nashville. Supertrevliga dessutom. Snacka om att jag blev inspirerad...

/Lisa

Umeå, European Capital of Culture 2014

2011-11-19T18:42:00.001+01:00

Foto: Sara Ingman

2014 ska Umeå alltså bli kulturhuvudstad. De senaste veckorna har det börjat märkas... byggnader har rivits, flyttats och här och där poppar det upp nya saker. Allt känns lite överdrivet men samtidigt är det ju roligt med förändring och att det händer något.

Igår invigdes ljusfestivalen Umeå Höstljus. Det påhittet gillar jag faktiskt mycket för det är konst som alla kan uppskatta och som man ser varje dag om man passerar stan.

Vill även passa på att tipsa om att Bildmuseet har "finissage" imorgon eftersom det också ska flyttas till nya lokaler.

Affärsekonomi

2011-11-17T16:03:00.000+01:00

Idag kändes det verkligen som att vara tillbaka i skolan, jag började läsa kursen Affärsekonomi för nyföretagare på EntreprenörCentrum. Det var inte lätt att ta in alla nya begrepp och räkna matte kl åtta på morgonen. En bra föreläsare, gott fika och trevliga kurskamrater gjorde hur som helst att jag var glad när jag gick därifrån. En hel del information fastnade faktiskt men det finns otroligt många frågetecken kvar. Att starta eget företag är en utmaning men jag tror att ju mer man lär sig desto roligare blir det. Jag kan verkligen rekomendera andra att gå kurser genom EntreprenörCentrum. Även om man inte ska starta eget har man säkert användning av mycket vart man än jobbar, plus att det ser bra ut på ditt cv. /Sara

Novembergrått

2011-11-16T15:51:00.000+01:00

Foto&text: Lisa Engström

Känner mig som en klubbad säl. Det är november som slagit till - som alltid. Och det med besked.

Jag funderar på vad som faktiskt går att göra åt det. Inte själva månaden i sig, utan mer vilken attityd som bör införskaffas. Kanske är det bäst att bara låta den vara det den är, nämligen dålig, och sen ta nya tag. Ge upp inför faktumet att just nu blir det inte bättre än såhär. Stå ut alltså, vilket inte är en av mina starka sidor. Kanske sänka kraven, kanske acceptera att inspirationen är låg och inte mycket blir gjort. Men usch så tråkigt det är. Det spritter i mig någonstans där inne trots att jag är dödstrött. Och jag undrar än en gång, varför bor vi här? Hur står vi ut med det år efter år?

Vad brukar ni göra?

Bilder av ett annat november. Vackert på håll.

Improvement

2011-11-15T13:09:00.001+01:00

När vi flyttade in i vår älskade lägenhet för drygt två år sen och blev sambos, så fick vi lätt andnöd av kökets totalt fulhet. Väggarna var dassgröna med små små röda blommor och fulla med fettfläckar. Skåpluckorna var aprikosa. Aprikosa!

Nu ser det äntligen ut som vi vill. Sisådär 700 dagar senare. Förra sommaren fick jag ett feberryck och målade om väggarna och nyss blev skåpluckorna vita (dock inte vår förtjänst).

Före:

Efter:

Rätt nöjd om jag säger så.

/Lisa

Just before our love got lost

2011-11-11T14:32:00.000+01:00

Den här låten är så vacker att jag nästan börjar gråta och trots att jag inte är heartbroken letar sig låten in i de sprickor som finns sen tidigare. Egentligen är det Joni Mitchells låt, men jag hörde denna cover av James Blake i ett avsnitt av Parenthood. James sjunger som vore han desperat och textens finaste partier tycker jag är dessa:

And she said "Go to him, stay with him if you can but be prepared to bleed" och
surely you touched mine, cause part of you pours out of me in these lines from time to time.

och så refrängen såklart:
oh, you're in my blood like holy wine
you taste so bitter and so sweet
oh I could drink a case of you, darling
and I would still be on my feet

/Lisa

On the radio

2011-11-10T12:41:00.000+01:00

För ganska exakt ett år sedan började jag sända radio. Idén kom flygande och jag bara hakade på, och åh så otroligt roligt det är. Nu var det några veckor sen jag sände, men igår var jag tillbaka i etern och snackade 90tal; klädmissarna, låtarna, TV-serierna och alla de pinsamma minnena. Som mina två ansökningar till Småstjärnorna, min strävan efter att ha en likadan silverjacka som Robyn och min förkärlek till Nick Carter. Love it.

Vi sänder varje onsdag mellan 17-19 och här finns vår blogg.

/Lisa

Invandra till Sverige

2011-11-08T19:34:00.002+01:00

Efter ett års distansförhållande bor jag och min engelska pojkvän äntligen tillsammans!
Sverige kändes som det bästa alternativet just nu eftersom jag har ett jobb som jag verkligen gillar här och för att jag saknade familj/vänner för mycket när jag bodde i England. Jag trodde dessutom att allt skulle vara lätt som en plätt här men nu har jag inset att så inte är fallet. Ett svenskt personnummer behövs innan man kan göra någonting här, som att läsa svenska på SFI, starta bankkonto, få ett telefonabonemang, söka jobb mm.
Vi har nu varit på skatteverket, migrationsverket och skatteverket igen för att försöka fixa ett personnummer till honom. Alla ger olika information och det är en himla massa papper man måste visa upp/fylla i. Jag trodde att hela grejen med EU var att man skulle slippa sånt här men tygligen inte. Visst är det bra att Sverige är organiserat och har regler men ibland undrar jag om det inte är lite over the top. Vad skulle det göra om fler invandrade till Sverige? Det är ju inte precis ont om plats. För oss kommer det förhoppningsvis inte vara några problem att få uppehållsrätt men jag tänker på alla stackars invandrare som inte kan svenska eller engelska och inte känner någon när dom kommer hit. Jag tycker att Sverige borde förbättra invandringspolitiken och få folk att känna sig lite mer välkomna. /Sara

Ps: Jag söker "internationella par" till ett fotoprojekt, så hör av er om ni har tips!

Svedala

2011-11-04T18:20:00.000+01:00

Och nu är jag hemma, i Svedala. Efter en 26timmarsresa som gick Boston - Philadelphia - Amsterdam - Köpenhamn - Stockholm - Umeå. Jag reser inte med stil. Men jag fick träffa storasyster på Arlanda och det var så fint att träffa min älskade. Vi låg vakna till halv tre i natt och flamsade.

Och även fast Umeå är regntungt och Novembergrått så är det vackert för mig nu. Så härligt att träffa alla klasskompisar igen och skvallra med vår roommate och känna fredagspepp.

Boston har varit fantastiskt. En så otroligt välbehövlig resa. Få känna sig självständig, hämta inspiration, upptäcka nya och gamla saker, återse vänner, trassla upp knutar och inse värdet av saker och ting.

/Lisa

Happy Halloween

2011-11-02T14:49:00.000+01:00

I måndags gick jag min första Trick or treat-runda, med hela Bostons klan av speedade 7åringar. Vi vandrade omkring i rika och galet mysiga Beacon Hill. Som första advent, fast bättre. Inga bilder i världen kan fånga känslan, men här är ett försök.

Önskelista:

2011-11-01T18:29:00.000+01:00

(På Söndag blir jag ett år äldre och jag tänkte att önska kan man ju faktiskt alltid göra... /Sara)

Snowboard semester
Fotogrejer (objektiv, blixtar, böcker)
Lägenhet i Stockholm
Termometer (så jag kan undvika att frysa ihjäl påväg till jobbet)
iPhone 4s
Älgstek med potatis och kantarellsås
Sist men inte minst önskar jag mig en fin dag med nära och kära, fred på jorden och snö till jul.

Mitt nya motto

2011-10-31T12:26:00.000+01:00

Inköpt för 12 dollar på en av New Yorks gator. I love it.

/Lisa

The autumn leaves of red and gold

2011-10-30T14:49:00.001+01:00

Foto: Lisa Engström

Ingenstans är hösten så vacker som här.

En (!) dag senare kan det dock se ut såhär;

That's Boston for ya!

It's yesterday today

2011-10-28T14:26:00.000+02:00

I tisdags var jag och spelade in lite musik med en vän här borta. Vi är nog en ganska udda kombo egentligen, men har klickat genom musiken och livsfunderingar i allmänhet. Plus att han har världens sötaste dotter som jag avgudar.

Jag tänkte ni skulle få chansen att lyssna, även fast jag tycker det är sjukt läskigt. Jag försöker verkligen ha roligt och inte sträva efter perfektion och ignorera prestationsångesten, men gud så svårt det är. Det är min vän som skrivit låten och gjort arrangemanget, jag har bara bidragit med röst. Hur som, här kan ni lyssna på den och här kan ni kolla in hans hemsida.

/Lisa

100 timmar i New York ||

2011-10-27T13:38:00.001+02:00

Fortsättningsvis i New York så pysslade jag med detta:

Hartland Brewery vid Union Square. Drack en öl utomhus (!) i väntan på middag.

Max Brenner, en chokladrestaurang. Som att befinna sig i Willy Wonkas chokladfabrik.

Occupy Wall Street

Street performance

Skymning i Chinatown

Promenad i Forest Hills, Queens

Morgon vid Columbus Circle

Bleecker Street

9/11 Memorial

Min nya favoritkorsning

Pete's tavern, från 1864. Fantastiskt mysigt

Och sen åkte jag hem, till mitt alltid så älskade Boston

/Lisa

100 timmar i New York

2011-10-26T12:49:00.003+02:00

Hemma i Boston efter fem intensiva, uttröttande, fantastiska dagar i New York. Fyllda med skavsår, pepp och systerkärlek.

Startade med tidig bussresa.

Lyckade hitta syster i vimlet på Times Square

Så sjukt bra.

Fantastisk brunch på fredag morgon

Gathering i Queens

Fridfulla Bryant Park

Promenerande kring 42 gatan

Sen lunch på sköna Yaffa Café.

Och det var ungefär de två och en halv första dagarna. Resten får ni se imorgon.
/Lisa

On the road/ På väg

2011-10-25T14:59:00.000+02:00

Jag har lånat Jack Kerouacs bok, On the Road (fast den svenska titeln är På väg). Det känns som en bok man borde läsa och jag tror att jag kommer gilla den men det känns ändå motigt att börja. Därför undrar jag om det är någon som läst den och kan antingen peppa mig till att läsa den eller ge mig en anledning att strunta i det.? /Sara

Mamma Mia!

2011-10-21T06:22:00.000+02:00

Min forsta dag i New York har egentligen mest bestatt av en himla massa tunnelbaneakande, koande och nagon som snodde mitt nykopta vecko-kort till tunnelbanan (argh!).

Men.

Jag har ocksa fatt hanga med syster och hennes van och skratta at lojliga saker och ikvall var vi och sag Mamma Mia pa Broadway. Och; oh. my. god. Inga adjektiv i varlden racker till. Gushud, tarar i ogonen, hander som gor ont for allt klappande - you name it. Det finns nog inget som far mig pa sa bra humor som musikaler. Sa sjukt sjukt bra.

/Lisa

Dagens bild

2011-10-20T22:03:00.000+02:00

Foto: Sara Ingman

Visst hösten är ofta regnig, mörk och deprimerande men den kan också vara aldeles underbar...

Flyga rakt in i solen

2011-10-15T03:35:00.000+02:00

Foto&text: Lisa Engström

Förutom ett inställt flyg, ett försenat tåg och en tvåtimmars resa med en skrikande bebis bredvid mig så har jag haft en fantastisk dag.

Jag fick sitta i timmar på Waynes Arlanda med en av mina bästa vänner och dricka kaffe och prata tills läpparna blev såriga. Och efter lång lång dag och många byten är jag äntligen framme i Holland. Ett par timmar utanför Amsterdam i ett mysigt hus med en annan av mina bästa vänner. Ibland passerar inte tiden. Ibland stannar den precis där den ska vara. Där den gör en lycklig.

Jag har varit uppe i 20 timmar.
Är så uppfylld av självständighet och kärlek.
Värre kombination av känslor kan man ha, det lovar jag.

Into the wild

2011-10-14T11:13:00.000+02:00

Into the wild är baserad på en sann historia. Filmen handlar om Christopher McCandless, en toppstudent på Emory University i Atlanta som efter examen väljer att lämna alla karriärsplaner, pengar och familj bakom sig. Han tar sig genom Amerika utan pengar ända upp till Alaska för att leva i vildmarken. Intressant, vacker och tänkvärd film.

Note with a message

2011-10-13T12:23:00.000+02:00

Jag har en sån där låda (okej. Jag har flera) där jag samlar allt skrot och alla små pinaler som inte passar in någonstans. Letade igenom en av dem igår och hittade en lapp. En lapp jag glömt att jag fått, glömt att jag hade, och glömt vem jag fått ifrån.

Lappen uppmanar mig att läsa en dikt. Läs den många gånger, läs den högt, läs den långsamt. Och sen: Det är en dikt som betytt mycket för mig. Vad säger den dig?

Jag var självklart tvungen att läsa dikten - skriven på 1800talet av en fransk poet vid namn Baudelaire. Ni får läsa den på engelska, vet inte riktigt vad jag tycker om den svenska översättningen och franska förstår jag inte trots att jag läst det i fyra år.

You have to be always drunk. That's all there is to it—it's the only way.
So as not to feel the horrible burden of time that breaks your back
and bends you to the earth, you have to be continually drunk.
But on what? Wine, poetry or virtue, as you wish. But be drunk.

And if sometimes, on the steps of a palace or the green grass of a ditch,
in the mournful solitude of your room, you wake again,
drunkenness already diminishing or gone,
ask the wind, the wave, the star, the bird, the clock,
everything that is flying, everything that is groaning, everything that is rolling,
everything that is singing, everything that is speaking. . .
Ask what time it is and wind, wave, star, bird, clock will answer you: "It is time to be drunk!
So as not to be the martyred slaves of time, be drunk, be continually drunk!
On wine, on poetry or on virtue as you wish.

Jag har inte läst den tillräckligt många gånger än, inte heller långsamt eller högt, men jag har en känsla av att personen som gav mig lappen såg rakt igenom mig. Att han (jag har en känsla av att det är en han) visste precis vilka knappar inom mig som skulle aktiveras. Vilka tankar inom mig som behövde utmanas.

Och nu är jag mest konfunderad och undrar om det här är det närmaste man
kommer en aha-upplevelse en onsdagkväll?

Och; hur kan jag ha glömt en person som sett rakt igenom mig?

/Lisa

Vackrast just nu

2011-10-12T12:26:00.000+02:00

Jag (Lisa) känner på mig att Justin Nozuka alltid kommer vara länkad till den här hösten. Jag gör så; upptäcker en ny artist eller låt, snöar in mig totalt på en eller två låtar, lyssnar och skapar mig ett helt liv kring vissa textrader och melodislingor. De får representera allt som pågår. Jag kan sätta på en viss låt, spola fram eller tillbaka för att hitta den gyllene sekunden som gör hela låten och låta den agera soundtrack på allt som händer och sker. Sen pausar jag - för att hitta någon annan artist eller låt. Och sen återvänder jag. Och när jag återvänder flimrar alla dessa stunder jag skapat med låten förbi igen.

Senaste månaden har jag spelat så mycket av Justin att han inte kan annat än bli den här hösten.
Den här låten är vackrast just nu;

Jenny, oh Jenny, have you seen my song?

I think it fell inside your suitcase when you left me alone

Jenny, oh Jenny, have you seen my song?

Without I ain't, I ain't got no soul, I ain't got no soul

A never ending love story

2011-10-10T14:24:00.000+02:00

Text&foto: Lisa Engström


Väldigt mycket Boston. Rakt fram syns The Prudential och John Hancock Tower. Till höger skymtar man Fenway Park, den äldsta basebollstadion i Usa som används.

När jag var 19 år flyttade jag till Boston. Det förändrade hela mitt liv. Jag hade drömt, längtat, väntat i 7 år och när jag satt där på planet och log och grät om vartannat hade jag ingen aning om vad som väntade. Jag visste inte att jag skulle gråta nästa varje dag de tre första veckorna. Att jag skulle bygga upp ett helt nytt liv, från ingenting. Skapa mig vänner och familj och band som är svåra att bryta. Att jag skulle ha roligare än jag någonsin haft det. Så roligt att nästa allt bleknar i jämförelse. Att det skulle vara så nattsvart tungt vissa gånger. Och nu har jag minnen som är så fantastiska att de nästan blir bitterljuva.

Boston skyline

Nog hade jag tänkt att jag skulle bli kär. Men jag kunde inte föreställa mig att jag skulle bli så kär. I en stad. Så förälskad i hus och parker och utsikter och platser. Så fast i en vardag. Så nöjd över att lära mig tunnelbanesystemet, så van vid att höra de monotoma rösterna på bussen, så löjligt glad över att köpa kaffe på Starbucks. Så överlycklig av att käka kinamat klockan tre en onsdag. Så fylld av trygghet av att sitta på en heltäckningsmatta i ett slitet korridorsrum.

Copley Square. Till vänster syns Trinity Church, en av de äldsta byggnaderna i Boston, som reflekteras i John Hancock Tower, en av de nyare byggnaderna i Boston.

Utsikt från The Prudential.

Jag vet inte om jag lyckats förklara känslan för någon. Ens för mig själv. Jag vet bara att den finns där, oförklarlig. Att Boston är hemma. Att när jag saknar det, så saknar jag de mest triviala sakerna. Det enda jag behöver är att få vandra gatorna och andas luften.

Och precis just det får jag göra om bara en vecka.

Newbury St. En av mina favoritgator.

Notes from a small Island av Bill Bryson

2011-10-08T10:03:00.001+02:00

Jag har precis läst klart Notes from a small Island och har englands-abstinens! Den är skriven av den amerikanska journalisten Bill Bryson och i boken får man följa hans resa genom England. Boken är alltså som en reseskildring skriven på ett mycket underhållande sätt. Bryson skriver om England och britterna på ett komiskt sätt och har man varit där mycket känner man verkligen igen sig. Nu är jag sugen på att läsa andra böcker som han skrivit t.ex The lost continent som handlar om USA och Down Under, om Australien.

England

2011-10-08T10:02:00.001+02:00

Text & Foto: Sara Ingman

Eftersom jag fick så mycket englands-abstinens efter att ha läst Notes from a small island, kommer här en lista på det jag saknar mest från England: parkerna, pubbarna, att bli kallas love och darling, te, småprat, Maltesers, BBC, sunday roast, fotbollshysterin, shopping, BBQ, mini hus, fish & chips, gröna kullar och folk som säger sorry utan anledning. (Självklart saknar jag även många människor)
Jag tänkte även bjuda på några bilder som jag fotade när jag bodde där och som känns England för mig.

No perfect creatures allowed

2011-10-07T16:15:00.000+02:00

Träna

2011-10-02T13:07:00.000+02:00

Jag har äntligen tagit mig i kragen och köpt ett gymkort och jag måste bara säga att det är det bästa jag gjort på länge! På Träna finns massa roliga pass som Bodybalance, Afropowerdance, Bodycombat och Bodypump. Det är så himla skönt att släppa lös utan att tänka på hur man ser ut och jag älskar känslan efteråt när man är helt slut. Det gör även att man sover väldigt bra! Så om någon funderar på att börja träna men inte hittar motivationen hoppas jag att jag bidragit med lite pepp.
(Jag måste även tillägga att min kropp värker idag efter en lång partykväll, så dans funkar lika bra!) //Sara

Everything's possible

2011-10-01T16:50:00.000+02:00

Jag tänkte jag skulle visa några fler av mina Andre Jordan-favoriter. Han är så bra, men det vet ni ju redan.

/Lisa

Dagens bild

2011-09-29T15:27:00.000+02:00

Foto: Sara Ingman

Idag redigerar jag bilder från mormor och morfars 160-års kalas. Det här är min kusin Elina som är en otroligt kreativ och inspirerande person. Hon pluggar just nu i Bergen (Norge) så tyvärr blir det inget längre inspirationsporträtt men kanske blir det senare...

En summering av livet

2011-09-28T12:22:00.000+02:00

Jag har egentligen hört det här förr, men när jag hörde det i ett avsnitt av Scrubs blev det så tydligt på något vis. Glasklart. Och sant.

"Life is scary, get used to it

There are no magical fixes, it's all up to you

Nothing in this world that's worth having comes easy"

(Låten som börjar spelas i slutet av klippet är dessutom helt fantastisk. Howie Day - Collide)

/Lisa

Under löven

2011-09-27T15:25:00.001+02:00

Melissa Horn har släppt nytt album, och hon är lika fantastisk som vanligt. Det här är min favoritlåt från skivan "Innan jag kände dig". Inget slår dock Långa nätter. Låten som får mig att minnas tillbaka en vår i ett kollektiv, ljusa kvällspromenader och underbar vänskap, i en tid i livet då det verkligen behövdes.

Den finaste, men också den sorgligaste, textraden lyder;
"Jag försöker men jag förlorar varje gång. Antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom".
Så bra att det gör ont.
/Lisa

Mellansnack

2011-09-26T15:45:00.000+02:00

Jag håller på att bli Emil Jensen-frälst tror jag. Mina vänner har försökt en tid, men det var först när jag hörde bitar från hans Mellansnack-skiva som jag fattade grejen. Han är mer än bara artist, och hans mellansnack på hans spelningar är fantastiska. Det är dem han samlat på den här skivan, så kallad estradpoesi, och det är så bra.

Den bästa tycker jag är "De grå tinningarnas charm." Den finns tyvärr inte på Youtube, men däremot på Spotify och här nedan har ni texten. Den fantastiska, underbara, klockrena, sanna, humoristiska.

"Överallt finns det en massa uttryck som på olika sätt upprätthåller förtryck mellan kön Som verkar små och oskyldiga men de sår stora frön
De uttryck som då alltid gynnar män
Mäns åldrande, mäns lust och mäns vad som helst
Och som då alltid missgynnar kvinnor
Kvinnors åldrande, kvinnors luts och kvinnors vad som helst
Och det märkliga med de här uttrycken det är att de finns överallt
Och vi hör dem varje dag

Han åldras med behag
Han har de grå tinningarnas charm
Han, en man i sina bästa år
Hon borde färga sitt hår
Han är väderbiten - hon är rynkig
Han är vackert sliten - hon är skrynklig
Han är erfaren - hon är medfaren
Han har levt ett liv - hon har ett kvinnligt perspektiv
Han tar initiativ - hon tar sig friheter
Han är sensitiv - hon är hysterisk
Han är prmitiv - hon är ohygiensik
Han är ledsen, tänk all hjälp han behöver
Hon är ledsen, du ska nog se att det går över
Han är i nöd, vi ändrar hela vårt system
Hon är en typisk reaktion på ett vanligt problem
Han är arg som ett djur, bara hör hur han skäller
Hon har mens, hon är sur och det är fan vad hon gnäller

Han väcker moderskänslor - hon väcker irritation
Han berättar vad som hände - hon ger sin version
Han regerar - hon manipulerar
Han är charmig - hon spelar på sitt utseende
Han har livsaptit - hon har missbrukarbeteende
Han var dålig i skolan för han hade koncentrationsstörningar
Hon var dålig i skolan för hon var korkad och kass
Han är bra i sängen - hon en madrass
Han sprider sin säd, det är sunt
Hon knullar runt
Två killar som gillar varann går ju ann
Men två tjejer som gör det, de saknar en man
Han är sån härlig aktivist-artist som står och pratar om förtryck mellan könen
Hon en trist feminist som står som grälar om lönen
Han är en stor pratare och tysta, lyssna på honom
Hon en manshatare, ingenting att bry sig om

Han står på scenen och pratar - hon sitter och lyssnar
Det är just såna mönster jag hatar, bäst att jag tystnar
Men jag skiter i att buga och bocka och ger min mest subtila gest en smocka
Åt mitt kön och min roll och jag sår andra frön, åt andra håll
För det sista jag gör innan jag tiger, jag tackat för mig och jag niger."

/Lisa

Äppelplockning

2011-09-25T10:54:00.000+02:00

Foto: Sara Ingman

Igår var jag hos mina kusiner i Vindeln och plockade äpplen.

The Help

2011-09-25T00:15:00.001+02:00

När jag kommer ut från en bio vill jag känna mig upprymd, inspirerad och vara helt ovetande om hur länge jag suttit där inne. Så känns det ikväll efter att jag sett The Help (även kallad Niceville). Jag är även väldigt trött så jag orkar inte skriva så mycket mer, ni får helt enkelt lov att se den för att få veta varför jag gillar filmen så mycket. (Ni kan även läsa ett fint inlägg om filmen på Emmys blogg) Godnatt. //Sara

A beautiful revolution

2011-09-23T13:25:00.000+02:00

Andre Jordan, som skrivit dikten "Extraordinary Mind" i förra inlägget verkar vara en fantastisk person. Två sekunder efter att jag hittat hans blogg A Beautiful Revolution var jag inspirerad.

Jordan började blogga när han var deprimerad och självmordsbenägen, och bloggen blev tillslut en bok. Idag har han publicerat två; Heaven knows I'm miserable now och If you're happy and you know it. Jag vill bara cykla till närmsta bokaffär och införskaffa dem nu.

Och titta bara på detta:

Detta är så kallade doodles, vilket översätts som klotter, en typ av sketch som ritas när man egentligen tänker på annat.

Många av hans teckningar är mörka och fulla av galghumor, men jag finner dem inspirerande ändå. Ibland är det skönt att inte behöva låtsas.

Och den här är min absoluta favorit hittills:

På hans blogg, där han berättar om sig själv, återfinns detta fantastiska citat:

"I used to think you needed to see it, to believe it.
But now I realize that to see it, you must first believe it.
Everything is possible. Everything is possible."

Jordan, I think I love you.
/Lisa

Budskap

2011-09-22T12:22:00.000+02:00

Den här fick jag skickad på mailen av min sambo en dag. En sån dag då det verkligen behövdes.

Dikt "Extraordinary Mind"av Andre Jordan

/Lisa

Glada dagar

2011-09-21T15:48:00.000+02:00

Igår och idag är glada dagar, vilket verkligen behövs med tanke på hur mycket överhängande plugg jag har, hur slitet mitt hår är och att jag ska jobba hela helgen.

September visar sig från sin bästa sida med solsken, värme och gulnande löv. Igår hade vi en fantastiskt rolig simuleringsövning i ledarskap på skolan. Så fort teorin sätts i praktik blir det så mycket intressantare. Sen spelade jag beach med sambon och hans vänner. Beach fungerar som vitamininjektion och lyckopiller varje gång.

På kvällen var jag och min bättre hälft ute och åt. Vi firade att han efter massa plugg och kamp äntligen tog sig in på sitt program, att han gjort sin första dugga och lite lite för att det var min namnsdag.

Idag har jag varit på ett sånt otroligt roligt möte, som ger mig hopp om framtiden. Nu ska bara jantelagen inom mig dö, disciplin plockas fram, mod, motivation och kreativitet finslipas på och sen är det "bara" att köra.

/Lisa

Bröllopsfilmer

2011-09-20T19:24:00.001+02:00

Det känns som att det råder lite bröllopsfeber just nu (vilket jag tycker är bra eftersom jag älskar att fota bröllop). Jag har nyligen sett två filmer som handlar om bröllop och är varandras motsatser. Först såg jag Bridesmaids, som fått extremt bra kritik men som inte jag tycker att den förtjänar. Den handlar framförallt om vänskapen mellan en kvinna som ska gifta sig och hennes "misslyckade" kompis som får äran att vara brudtärna. Visst har den sina roliga stunder men den är lite för "amerikansk" för min smak, överdriven och hysterisk. Den andra filmen jag såg var Tuya's Marriage. Det är en film som utspelar sig i mongoliet och handlar om en kvinna vars man har blivit förlamad och hur hon för att familjen ska överleva blir tvungen att gifta sig med en annan man. Filmen är vacker och känslosam men jag tycker att den blev lite väl långsam ibland.
Det är galet att två filmer med samma tema kan bli så olika. Tyvärr speglar det våran värld. Rika kvinnors problem handlar ofta om att hitta den perfekta mannen eller snyggaste klänningen. I en annan del av världen handlar kvinnors liv om att överleva och försöka mätta sina barn.
Jag önskar att världen kunde bli lite mer rättvis och balanserad en vacker dag. //Sara

So rock me mama like a wagon wheel

2011-09-19T14:18:00.000+02:00

Min lillasyster spelade den här låten för mig och det tog ungefär en halv minut innan jag var fast. Jag har en oförklarlig förkärlek till country, bluegrass och folk. Det är bara någonting med den musikgenren som gör att det känns. Old Crow Medicine Show är fån New York och den här låten, Wagon Wheel, är från 2004.

Allt jag vill när jag hör den är att leva på 50-talet, i södra Usa och springa omkring i tjock eyeliner och vippiga kjolar och dansa hela natten lång på någon loge. Jag vet att det låter romantiserat, men är det inte det musik och drömmar är till för?

Någon dag ska jag brassa genom Texas i en cab och lyssna på den här låten på hösta volym.
/lisa

Rödbetsbiffar

2011-09-18T19:06:00.000+02:00

Idag lagade jag (Sara) en lyxig söndagslunch. Det var lätt fast tog ändå en stund eftersom det är några olika moment. Biffarna blev hur som helst super goda!

800 g skalade, rivna rödbetor

1 dl finhackad purjolök

150 g smulad västerbottenost

2 ägg

5 msk mjöl

1 tsk salt

0.5 dl olivolja

Blanda allt utom oljan i en bunke. Forma biffar och stek i oljan, ca 10 min.

Servera med t.ex. bulgur, rostade pinjenötter och avokado.

WeHeartIt

2011-09-16T17:24:00.001+02:00

Det finns en helt fantastisk sida jag tycker ni ska kolla in, nämligen WeHeartIt. Här lägger folk upp foton, citat och videos, i olika kategorier som kärlek, vintage, text och foto. Behöver man lite inspiration, pepp, tänkvärda citat eller något vackert att vila ögonen på, så lovar jag att ni hittar det här.

Titta bara:

Alla bilder från www.weheartit.com

Jag vill bara hoppa in i bilderna och leva lite i magin de förmedlar.
/Lisa

Dagens tips

2011-09-14T19:08:00.000+02:00

Eftersom jag länge funderat kring att starta eget företag bestämde jag mig för att försöka lära mig mer om det. Vet ni vad jag upptäckte? Det finns massa hjälp att få genom EntreprenörCentrum, som bl.a föreläsningar, coachning och rådgivning. Det bästa av allt är att det är kostnadsfritt! Så under hösten ska jag gå en kurs i affärsekonomi, kanske inte super roligt men nyttigt. Jag kan hursomhelst rekomendera alla som har eller ska starta eget att kontakta EntreprenörCantrum. Jag vet att dom finns på andra ställen än Umeå men inte exakt vart. /Sara

Livet i en komprimerad version

2011-09-12T14:46:00.002+02:00

Foto&text: Lisa Engström

I förra veckan fick jag äntligen mina fotoböcker från Blurb. Det har tagit mig två år att göra klart dem, och sen två veckors väntetid på leveransen. Men nu har jag dem i mina händer - alla bilder, minnen, milstolpar från 2009 och 2010 samlade.

Framsida för 2009 och 2010

Baksida

Att göra fotoböcker tar lite tid och kostar lite pengar, men i slutändan är det varken dyrare eller mer tidskrävande än om jag hade valt ut bilder, framkallat dem, köpt snygga fotoalbum och sen klippt och klistrat. Resultatet är dessutom så mycket snyggare.

På Blurbs hemsida kan du ladda hem programmet och sen är det bara att börja pyssla. Det finns oändligt med möjligheter - du väljer storlek, omslag, bildtexter, hur många bilder som ska finnas på varje sida och i vilken storlek och ordning. Förutom fotoböcker kan du göra gästböcker, receptböcker och portfolios.

Höst 2010

I mina böcker ryms allt spexande, Thailand, universitetet, Boston, kärlek, världens bästa tågluff, alla årstider, Stockholm, många fester, underbara vänner och New York. Självklart är det en komprimerad version av mitt liv, men det är fantastiskt att bläddra igenom sidorna och minnas tillbaka och inse att jo, jag har nog haft det ganska bra ändå. För att sen bläddra vidare och skratta åt ett speciellt tillfälle. Och tänka; livet är det bästa jag har.

Spex 2010

Paris 2009


Citat på första-sidan

Jag har kommit halvvägs på 2011, och jag ser fram emot att ha den färdigtryckt i min bokhylla.

Vykort från Täfteå

2011-09-11T21:03:00.001+02:00

Foto: Sara Ingman

I helgen har vi haft finbesök från Stockholm och har mest varit i Täfteå. Det har varit en underbar höst-helg med fantastiskt ljus. Jag längtar nästan till den dagen jag klarar av att inte fota när det är så här vackert. Men än så länge maste kameran fram. Det som jag försöker göra för att undvika solnedgångsbilder som man sett tusen gånger förr, är att vänta på någon människa eller djur ska kliva in i bilden (som ovan) eller exprimentera med slutartiden (som nedan). Om man har lång slutartid kan man "måla" lite själv med kameran och förvandla motivet men ändå behålla färgerna. Jag tog alla bilderna med min kompaktkamera (Canon S90) och de är helt oredigerade i efterhand.

Jag är kär

2011-09-09T17:05:00.001+02:00

Igår smög sig den här låten på mig (Lisa). Min roommate lyssnade på den och genom väggarna hörde jag det bästa jag hört på länge (okej, två veckor) Och nu är jag kär kär kär. Det är som vanligt världens bästa låt (så låter det alltid när jag hittar en ny) och jag gissar på att jag kommer spela den ungefär trettio gånger om dagen tills jag är hemlös. Fantastiska Justin Nozuka. Lyssna och njut.

Världens bästa extraknäck

2011-09-08T21:28:00.000+02:00

Mitt huvudsakliga extrajobb är hemtjänsten, men sen i februari i år extraknäcker jag även som skådis på Polishögskolan. Det är så fantastiskt roligt att det knappt går att beskriva! Jag ser det knappt ens som ett jobb. Jag menar; jag får skådespela, vilket ligger på min topp5-lista över de roligaste sakerna jag vet.

Att få betalt för att skrika, vara ful och förbannad, ta fram mänsklighetens värre sidor, gråta och göra motstånd. ÅH säger jag bara.

De senaste två dagarna har jag i sex timmar skrikit min hals sårig. Det är underbart att få nollställa sig själv från sitt eget liv, totalt gå in i rollen och bara köra. Det är korta sekvenser, explosion och improvisation. Något annat väldigt roligt är att få se hur poliserna jobbar och ge dem feedback på deras agerande.

Dålig mobilbild från mitt första case, där jag spelade misshandlad

Fotobloggar

2011-09-08T15:13:00.001+02:00

Jag (Sara) måste erkänna att jag har lite för dåligt tålamod för att följa bloggar där folk skriver väldigt mycket. Fotobloggar däremot, de kan jag studera i timmar. Här är tre av mina favoriter just nu:

http://www.yanidel.net/

http://dearphotograph.com/

http://www.boston.com/bigpicture/

Wind of change

2011-09-07T17:16:00.000+02:00

"Om du gör som du alltid gjort,
kommer du att få det du alltid fått"
(Okänd)

Jag har en hatkärlek till utmaningar, förändring och utveckling. Kan inte leva utan det, men tycker alltid det är så jobbigt när det sker eller jag är mitt uppe i det. Men, av någon anledning fortsätter jag försätta mig i situationer där jag blir utmanad, på något sätt både omedvetet och ofrivilligt. Och det är något bra, eftersom citatet nedan är så sant. Jag har tänkt att försöka leva efter det i höst och vår, och medvetet och frivilligt göra det som jag hittills aldrig vågat, men alltid velat. Därför att jag helt enkelt vill, måste, undersöka om jag kan få det jag aldrig förut fått, genom att göra något jag förut aldrig gjort.

/Lisa

Inspirationsporträtt; Pip Cooke

2011-09-06T19:02:00.001+02:00

Foto: Sara Ingman
Text: Lisa Engström

Följande inspirationsporträtt är gjort med brittiska Pip Cooke. Då hon talar engelska och intervjun är gjord på engelska, så blir även inspirationsporträttet på engelska.

Philippa means lover of horses. Riding horses is only one of her many hobbies and talents. She loves to socialize, eat out with friends and host dinner parties. She loves music and going to live gigs.
"Who doesn't? I also like to exercise and keep fit. In the past year I've done some pole fitness which is actually very graceful and you need a lot of core strength. It's a great laugh at the same time. Strippers give it a bad name. I also do Zumba once a week which is a dance class. This is also a great laugh especially with my good friends. I'd love to get my own horse one day. If I hadn't done fashion I would have loved to become a professional rider."

Pip just turned 24 and right now, she lives at home with her retired parents, a situation she hopes will change soon, and instead move in with her boyfriend of five years. Her hometown is Crowborough, East Sussex and her current job is local to where she lives, something she sees as lucky; not having to pay train fares to London.

"I work as a product realisation assistant at a high performance outerwear company. My job is quite varied which is good because I'm building skills in all different areas of design through to production. I work in a small team of 3 and we flitter from working with the design team to create new styles and a good articulated fit for outdoor activities, to working on patterns manually and using Gerber (specialist Computer based software) and sampling them to test the accuracy, to discussing with the factories we work with in Columbia about production issues or requests. I've been in this job since March and already some of the styles I've been working on are going into production. It's very exciting and satisfying."

Pip first learned to sew when she was 12, by her aunt. She worked her way through secondary school, did an art foundation at Brighton and Hove City College. The time spent there confirmed her goal to go into fashion design, and the next step was Leeds College of Art and Design.
"I learnt a lot, particularly that my strength was not neccessarily in design but in creating the patterns for the designs. Pattern cutting can be as creative as designing; playing around with blocks or fabric on the stand to workout the jigsaw puzzle behind every garment you see in a shop, however simple or complicated. The challenge of it inspired me. My final collection was inspired by the fur industry and consisted of me playing around with big skeletal pleats which created some really unusual pattern pieces. I also worked alot with faux fur. My main piece was a faux fur coat which got spotted at graduate fashion week by a lady who ended up buying it."

After graduation Pip was determined to get a job, something that turned out to be a lot more difficult than she thought it would be.
"No one was taking anyone on. One company suggested I do some internships, so my internship hunt began. I couldn't do one full-time, I needed SOME money to live on so I decided to look for part-time work and part-time internship. I soon got one working as an assistant pattern cutter at Marcus Constable, an up and coming and very talented designer who went to Central Saint Martins and worked for many years in Paris."
Pip helped with his Spring Summer 2010 collection. She got insights of how a small company starts up, helped with his fashion show and a few of the designs she helped work on got published in Harpers Bazaar. A few months later though, his possible investment fell through and Pip was back to the job hunt.
"I eventually found a sewing job at my current company after 5 months of unemployment. I was replacing zips and panels on garments under their lifetime guarantee. A great service my company provides for their customers."

After 11 months, Pip decided to progress in her career and she applied for a post grad in creative pattern cutting for the industry at London College of Fashion. It was a short course, but Pip learned a lot about patterns; how to mark them to communicate best with the machinists, high end designer finishings, fabrics, inspirational and creative ways of pushing the boundaries of traditional pattern cutting methods to achieve the desired result and intensive Gerber training.
"At the end of this course I had a hard decision to make. I had been offered a trial at French connection in London as a menswear pattern cutting assistant or this product realisation job locally in a smaller company where I'd be more involved in the whole process."

She chose her current job, a company called Paramo.
"I don't regret it. I feel lucky to have this job. It is tough to start in the fashion industry. As a graduate you don't have the experience, but to get the experience you have to work for free. But for how long? And why? It does seem to be about who you know. I am hoping to create my own faux fur business as a side project in the future."

I senaste numret...

2011-09-05T15:58:00.000+02:00

...av Nöjesmagasinet City (en gratistidning i Umeå som du kan plocka upp på bland annat affärer och Universitetet) har jag fått äran att för denna månad ta över deras sida som handlar om hållbar utveckling.

Det var superkul såklart, något jag gärna skulle göra igen. Månadens tema var inredning och jag valde att skriva om min förkärlek till loppisar och second-hand.

"En hållbar dröm

Jag älskar att gå in i ett hem som har en själ. Med vinklar och vrår, oväntade saker, personliga ting. Som inte enbart består av senaste serien från IKEA (jag älskar IKEA också, men det är ju kul att krydda till det lite ibland). Att gå in på en loppis eller secondhand-butik ger mig ungefär samma känsla. Det börjar nästan fysiskt klia i fingrarna. Jakten på det perfekta fyndet. Det är nu jag har chansen att hitta något som ingen annan har, göra till mitt för att sen strategiskt och med kärlek placera ut i mitt hem.

Om ni inte redan förstått det, så älskar jag second hand. Gamla grejer med en historia. Nya saker som någon inte sett värdet i, men som passar mig perfekt. Konstiga pinaler som inte går att hitta någon annanstans. Jag har dock många års övande kvar, innan jag är loppis-expert.

Jag har en dröm. Om att någon sommar dra ihop ett gäng vänner (krav: lika loppisintresserade som jag), hyra en bil (miljövänlig såklart!) och åka ut på skattjakt i Sverige. För skatter, det finns det. I sann sakletar-anda a'la Pippi Långstrump kommer målet att vara att hitta de minsta och till synes mest obetydelsefulla krypinnen sommar-Sverige kan erbjuda, och rota, klämma, leta. För att kanske hitta den där gamla plåtburken med handmålat motiv, som har fler år på nacken än jag. Leta rätt på det där unika tyget ingen annan har. Dyka på fina koppar, vackra stolar, speciella lampor.

Förutom den ekonomiska och estetiska aspekten, så finns det en till. Det är miljövänligt och hållbart. Som grädde på moset. För det är svårt att blunda för den värld vi lever i, där gemene man och kvinnas syn är att nytt alltid är bättre. Paradoxen ligger i att, så är det inte alls. Många gånger är nytt sämre, tråkigare, dyrare. Och därför mindre miljövänligt och med en kortare hållbarhet. Visst handlar det här också om materiell lycka och konsumtion, men enligt mig är det den finare sidan av konsumtion. En sida där mitt nygamla matbord kanske ger någon annan mat för dagen. Eller så betyder mitt val att handla secondhand istället för nytt att världen på lång sikt blir ett bättre ställe att leva på."

/Lisa

Dagens citat

2011-09-04T21:14:00.001+02:00

Foto: Sara Ingman

Hemma hos min mormor och morfar finns massor av ordspråk fint upphängda på väggarna. Jag har aldrig tänkt på deras innebörd men på senare dar har jag insett att dom är kloka. "All jordens lycka blommar ur små och enkla ting" , ja man borde faktiskt bli bättre på att uppskatta de små fina sakerna i livet. T.ex: sovmorgon, ett telefonsamtal med en vän, nybakat bröd eller ett varmt bad.

Officiell höst

2011-09-03T12:04:00.002+02:00

Text&foto: Lisa Engström

Nu är det officiellt höst. Några av er kanske minns det här inlägget, om hur man peppar för sommaren och inte hamnar i depp-träsket för allt som inte blev. På hösten är det om möjligt ännu viktigare tycker jag.

Jag är ovanligt sorgsen över att sommaren är över (eller så överdriver jag bara). Trots att det varit en lång och bra sommar, så känner jag mig inte riktigt redo för gula löv och det som väntar; 6 månaders vinter. Egentligen gillar jag hösten, i alla fall i början av den. En ny luft intar världen, naturen ändrar skrud och livet börjar på något sätt igen. Men efter tre veckor brukar jag lessna på frusna fingrar och mörka kvällar. Så, vad gör man då? Jo, man intar, så gott det går, en positiv inställning och försöker hålla i den så länge det bara går, tills det är dags att kapitulera inför det faktum att det snart är 20 minus och aldrig någonsin vill gå ut igen.

Här följer alltså min pepp-lista för hösten. Allt du faktiskt kan göra och se fram emot. Hjälp gärna till och fyll på den.

* Pyssla mera! Ta tag i projekt som att skriva ner alla recept i en fin anteckningsbok, ordna med fotografier, rensa ur lådor, sy om kläder, gör en inspirationsbok. Allt som blivit liggande och inte prioriterats när solen gassat.

* Dra igång träningen igen, kanske en ny träningsform? och sätt upp ett tydligt mål.

* Detoxa. Låter kanske inte så kul, men får dig att må kalasbra efteråt.

* Köp/sticka/virka stora halsdukar och härliga koftor och bosätt dig i dem.

* Om du har möjlighet; res iväg. Det kan vara Mallorca, Paris eller en spa-dag i grannstaden. Bara någonting som ger ett miljöombyte, kanske lite sol och ny energi.

* Drick te! Sitt på mysiga caféer i timtal och drick påtår efter påtår och prata med riktigt fina vänner.

* Gå långa promenader på dagtid. Försöker få så mycket frisk luft och solljus du bara kan.

* Se film. Jag ser nästan inga filmer på sommaren; då läser jag istället. Plöj igenom alla nya pärlor som släppts eller som du missat. Och glöm för allt i världen inte bort alla underbara serie-starter. Räddar de flesta kvällar.

* Käka middag hos varandra. Det gör nog de flesta på sommaren också - kanske ännu mer då? Men varför sluta bara för att det blir höst? Kanske får grillen ställas bort och ni får flytta in från balkongen, men äta kan man göra ändå. Turas om att laga, eller kör knytis, eller er egen variant på halv-åtta-hos-mig. Tänd ljus och prata om livets oviktigheter och viktigheter.

* Börja med en ny hobby, eller kanske drar din hobby rent av igång igen? Pepp hur som helst! Medborgarskolan och Folkuniversitetet har galet många roliga kurser. Pluggar du på universitet finns massor att engagera sig i.

Klistra upp listan bredvid badrumsspegeln/på ytterdörren/anslagstavlan vid skrivbordet. Försök göra det bästa av hösten. Det ska i alla fall jag göra.

Dagens bild

2011-09-02T17:18:00.000+02:00

Foto: Sara Ingman

Inga Pagreus, diakon i S:ta Clara Kyrka och Marie Svensson, fältmotivatör höll föreläsning om utsatta kvinnor i Stockholm idag på Norrlandsoperan. Det var otroligt intressant och inspirerande att få höra om deras arbete och om olika kvinnors livsöden. Man blev verkligen peppad på att engagera sig och hjälpa andra mer. I veckan har jag dock fotat två uppdrag för tidningen VASAPLAN, som stödjer socialt utsatta människor i Umeå och det känns kul. //Sara

Morotskaka

2011-09-01T19:33:00.000+02:00

Halv tolv inatt fick jag för mig att baka morotskaka (är man rastlös så är man). Jag bakar alltid utifrån fantastiska Leila Lindholms recept, men gör om det lite; byter ut vetemjölet mot dinkel och sockret mot fruktos.

Det här är vad som behövs:
3 ägg
3 dl fruktos
3 dl siktat dinkelmjöl
1 tsk vaniljsocker
3 tsk bakpulver
1, 5 tsk kanel
1 tsk malen kardemumma
0,5 tsk malen ingefära
1 nypa salt
1,5 dl solrosolja
4,5 dl rivna morötter

Till toppingen:
60 g mjukt smör
4 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
Lite citronjuice
100 g philadelphiaost

Och såhör gör du:
Vispa ägg och socker pösigt. Blanda alla torra ingredienser i en egne bunker och vänd ner i smeten. Tillsätt oljan och morötterna. Grädda i smord form med avtagbar kant, 55 minuter i 150 grader. Låt kakan svalna. Under tiden gör du i ordning toppingen, som du sen brer på kakan.

Yummie!
/Lisa

VIP-galan

2011-08-31T21:23:00.001+02:00

På Lördag är det dags för årets VIP-gala i Umeå. Syftet är att samla in pengar till Öppen Gemenskaps verksamhet för människor som lever i social utsatthet i Umeå. Det bjuds på seminarier, konserter, teater och mycket mer. På fredag ska jag försöka gå på det här:

Mer info om programmet finns här: www.vipgalan.se

Det här är två av bilderna som jag fotade under förra årets VIP-gala åt Öppen gemenskap.

Magdalena Sundqvist är verksamhetschef på Öppen Gemenskap och det är mycket tackvare hennes engagemang som VIP-galan kan ordnas. Den här bilden fotade jag till tidningen QLTR som skrev om Magdalena och VIP-galan. /Sara

New York state of mind

2011-08-31T16:09:00.000+02:00

Här kommer min lilla New York-guide. Jag är verkligen ingen expert, men jag tänkte berätta lite om vad jag har gjort när jag varit där och lite tips på god mat, roliga ställen och fina stråk.

Första gången var jag där turistade jag järnet. Det tog sex dagar och all min ork, ungefär. Vissa tycker sånt är skittråkigt, men för mig var det otänkbart att befinna mig i New York och inte åka upp i Empire State. Hur som, vill du se alla stora grejer så tar det ett tag. New York blir du aldrig klar med.

Längs femte avenyn finns en hel del att se; Apples stora flaggskepps-butik, galna och överdimensionerade leksaksaffären FAO Schwarz, Trump Tower, massa kända och lyxiga butiker som Saks, Bloomingdale's och Tiffany &Co och den fantastiskt vackra St Patricks Katedral.

5th Avenue

Central Park behöver få minst en dag av din uppmärksamhet. Där kan man vandra i evigheter. Finns så mycket aktiviteter och statyer och grejer att se och göra. Skaffa en karta och hitta Strawberry Fields, Bow Bridge och Alice in Wonderland-statyn.

Strawberry Fields

Gillar du höga höjder och utsikt så är antingen Rockefeller Center eller Empire State ett måste. Jag har varit uppe i båda, och det är väl inte högst nödvändigt, men vill du upp i båda, ta en på dagen och en på kvällen. Staden är helt annorlunda i ljus och i mörker, men lika hänförande.

Har man lite tidspress och gillar att åka båt, så ta en båttur runt Manhattan. På så sätt får du se många grejer på ganska kort tid. Du kommer nära Frihetsgudinnan utan att behöva åka ut dit enkom.

När det gäller turistgrejer är det ganska enkelt. Det ordnas olika turer hela tiden, överallt, för att du som turist ska kunna se precis det du vill så enkelt som möjligt.

Times Square är hysteriskt, men för mig är det... Times Square. Trots allt tusentals människor och galet blinkande lampor så är det häftigt. Dyk in på M&M's world och köp M&M's i världens alla färger och onödiga men roliga souvenirer, shoppa vid halv tolv på natten, gå och se en show på Broadway, och, framförallt; besök Marriott Marquis Hotel och ta en ultrasnabb hiss upp till 48 våningen och deras roterande restaurang, The View Lounge, med utsikt över hela New York. De serverar starka drinkar och en helt fantastisk dessertbuffé. Kostar lite, fast egentligen inte mer än svenska priser, och efter en viss tid får du betala en liten avgift för att komma in på restaurangen.

Utsikt från the View Lounge

Jag har varken varit på The Met eller Guggenheim, men det tänkte jag ändra på i framtiden. Däremot har jag varit på Museum of Modern Art, och trots att jag varken kan eller förstår något om konst, så gillade jag det verkligen. Adressen är 11 West 53rd Street (mellan 5th/6th Avenue), är stängt på tisdagar och har gratis inträde ifall du har New York Pass.

Jag som var ganska ung när 9/11 hände, och heller inte är amerikan, fick en helt annan förståelse när jag var på The Memorial Museum, som ligger precis bredvid Ground Zero (vars memorial öppnar i september) Sorgligt och fruktansvärt, men väldigt viktigt.

Personliga tillhörigheter från 9/11

Vill du se en annan sida av NY så är det lite annorlunda, tar lite mer tid, tålamod och steg. Men det är så värt det.

Greenwich Village är mitt favoritområde på Manhattan. Det är gammalt, har fina hus, mysiga caféer och lummiga träd. Här finns Friends-huset (90 Beford St) och Carrie Bradshaws lägenhet (1866 Perry St).

Friends-huset

När det gäller att äta, så testa pizzerna på John's (278 Bleecker St). Går inte att köpa i bitar, men att dela en pizza med någon är inga problem. Köp cupcakes på Magnolia Bakery (som också figurerat i Sex and the City och finns på 401 Bleecker St). Kön är lång, stället litet och det går inte att sitta där inne, men det är så mysigt och cupcaksen så så goda. Eller vandra längs charmiga Mulberry st i Little Italy och slå dig ner på en av de många restaurangerna.

Cupcakes från Magnolia Bakery


Pizza på John's

Vill du vara kitchig så bege dig till Beauty Bar (231 E 14th St), där du får manikyr och drink för 10 dollar. Hela stället är inrett som en frisörsalong från 60talet. Little Branch (vid 22 7th Ave, mellan Carmine St & Leroy St) är en så kallad speakeasy, en undangömd bar från kvarlevorna av alkoholförbudet på 30talet. Den är lite svår att hitta, då det mest ser ut som en dörr till en underjordisk gång, och de inte gör reklam för den. Där nere är det mörk, trångt och mysigt. Gillar verkligen tanken på att någon satt där för hundra år sen.

Little Branch. Ser inte mycket ut för världen utifrån

Vill du gå på bio, men inte riktigt som vanligt, så gå och se en film på the Paris (4 West 58th Street). New Yorks äldsta biograf, som bara visar en film åt gången, och ofta lite mindre kommersiella filmer.

The Paris Theatre

Jag hoppas att ni fått lite inspiration i alla fall till en av världens häftigaste städer.
/Lisa

Perfektionism

2011-08-30T18:05:00.000+02:00

Jag har precis läst ut Elizabeth Gummessons Good enough. Den handlar om perfektionism, och berör positiv vs negativ perfektionism, nackdelarna och fördelarna med att vara respektive inte vara perfektionist, och på vilka områden i livet det kan ställa till det. Samt, såklart, hur du kan bli fri från det.

Många saker kände jag igen mig i, vissa saker kändes basala, annat var ögonöppnare. Men det som fastnade mest hos mig var ett citat, sagt av skådespelaren Marilu Henner.

" Don't let perfectionism become an excuse for never getting started"

Dels tycker jag det är bra sagt, och väldigt väldigt sant. Dels, och främst, så insåg jag att det är precis så jag många gånger lever mitt liv. Nu blev det så tydligt på något vis.

Dags att sluta kanske?
/Lisa

A hundred songs to save your life

2011-08-29T16:04:00.000+02:00

Nu är det bara några låtar kvar, av de hundra att lyssna på för att rädda ditt liv. Den här kategorin innehåller tre låtar, nämligen de bästa av de bästa, alla kategorier. De är mina absoluta favoriter, of all times. Jag kan inte sluta lyssna, och framförallt aldrig lessna, på dem.

Först ut är K's Choice Butterflies Instead. Året var 2003. Jag satt på en tältsäng i en stor mässhall, sista dagen på ett helt fantastiskt läger. 400 likadana sängar stod uppradade bredvid varandra. Jag var femton år och skulle säga hejdå till den söta jag hånglat med två nätter i rad. Melankolin över att allt var slut var som bly i kroppen. Det var tidigt på morgonen och jag var trött efter en hel veckas sena nätter och sprängfyllda dagar. Han satte hörlurarna i mina öron och knappade in den här låten. Förutom att jag älskade den från första stund för hur den lät, så fick den betydande och sentimentala minnen. Direkt efter krånglade jag mig vidare ner i Södra Sverige för att träffa en kompis jag lärt känna via Internet. Vi spelade den här låten om och om igen. Så fort jag hör den är jag tillbaka där. Södra sommarsverige, vänskap, fantastiska tider, tonåren.

Den här låten började jag lyssna på 2006. Vanessa Carltons Who's to say. Jag hörde den i One Tree Hill för första gången (var annars?) och det var samma sak; kärlek vid första lyssningen. Det är oftast så med mina favoritlåtar; de sätter sig direkt. Jag älskar pianot, texten, hennes röst. Varenda liten skiftning i gitarren. Den här låten får mig att minnas kollektivet jag bodde i i gymnasiet, min syster och ljusa sommarnätter.

Och slutligen, John Mayer. The one and only. För mig finns det ingen bättre musiker. Han har så många bra låtar, men den här, Belief, har något alldeles speciellt. Jag minns inte första gången jag hörde den, men jag minns när den blev levande för mig; på stentrappan till min skola i Boston. Gitarrsolot är så vackert att jag nästan dör. Den kommer alltid vara speciell, alltid få mig att minnas stunder och känslor jag haft när den har agerat soundtrack.

Vilka är era favoritlåtar, alla kategorier?
/Lisa

Vi ska åka till Ikea nån dag, och prova alla sängar du och jag

2011-08-28T20:57:00.000+02:00

Den här helgen har varit fantastisk, men så intensiv och sprängfylld att jag varken hunnit blogga eller fota.

I fredags blev det shopping och rättvisemärkt sallad och latte med en finfin vän, som tyvärr ska flytta. På kvällen mötte jag upp min blogg-kollega Sara och drack vin. Vi satt ute, trots att mörkret faller snabbt och temperaturen sjunker. Pratade om dåliga veckor, relationer och framtiden. Superfint.

Klockan sex ringde klockan på lördag morgon. IKEA-dags! Jag och ett gäng härliga människor packade in oss och körde ner till Sundsvall. Trots biltrubbel och förseningar hade vi en härlig dag. Jag älskar Ikea! (Kunde inte sluta sjunga på Ikea-låten, men jag kan bara en mening; ovan nämnda textrad) Provade sängar och åt skräpmat och pratade strunt och fick med oss massa fint hem.

Väl hemma, en timme sena med hyrsläpet och två timmar sena till kräftskivan, så stack jag och sambon direkt vidare. Hetsåt kräftor och sjöng snapsvisor och pratade om viktiga och oviktiga saker med kända och okända människor. Vid halv två cyklade vi hem i den fuktiga natten. Men inte kunde vi gå och lägga oss inte. Ouppackade Ikea-kassar är som julafton och födelsedag i ett, så vi inredde tills vi stupade av trötthet.

Idag har vi mest skrotat omkring hemma. Hängt, fixat, ändrat, donat. Jag har legat på hans arm och läst och känt hans hjärtat slå. Jag har klämt ytterligare några Beverly Hills-avsnitt. Gått blåsig kvällspromenad. Njutit av ledigheten.

Det bästa? Att jag är helt ledig, en hel vecka till.
Vad har varit det bästa med er helg?

/Lisa

Hemmagjord musli

2011-08-28T11:30:00.000+02:00

Jag har länge tänkt att jag ska göra egen musli och nu har det äntligen blivit av! Jag läste några olika recept och gjorde sen min egen mix som blev så här:

3 msk vatten

2 msk olja

2 msk honung

1 msk kanel

6 dl fiberhavregryn

0,5 dl linfrö

0,5 dl solrostjärnor

1 dl pumpafrön

100 g hasselnötter

Jag började med att blanda de torra och de flytande ingredienserna i två olika skålar. Efter det blandade jag ihop allt och bredde ut på bakplåtspapper i en långpanna. Allt rostades i ugnen ca 15 min, 200 C (man måste komma ihåg att röra runt då och då). När det svalnat tillsatte jag lite torkad frukt.
Den här blandningen blev super god men det bästa är ju att man kan blanda i vad man vill och variera sig varje gång. Om ni har tips på vad man kan blanda i vill jag gärna höra. :) Ha nu en fin söndag /Sara

Dagens bild

2011-08-27T23:46:00.000+02:00

Foto: Sara Ingman

Nu är de ljusa nätterna förbi

A hundred songs to save your life

2011-08-27T13:50:00.001+02:00

Det här är kanske de mest välbehövliga låtarna för mig. De motar bort så mycket som bara går av osäkerheten. Får mig att tro på mig själv, våga, och lita till mina drömmar.

När du behöver självförtroende och mod:

Yolanda Adams – I believe
India Arie – Video
Mary J Blige – Just fine
Nina Simone – I wish I knew how it would feel to be free
The Ark – The most radical thing to do
Sugababes – Ugly
Natasha Bedingfield - Strip me
Jazmine Sullivan - Dream Big

Dagens citat

2011-08-26T19:38:00.000+02:00

Som jag tror att jag tidigare nämnt, så älskar jag serien One Tree Hill. Whitey är ju kanske den klokaste av alla mysiga farbröder. Citat ur serien;

the road is long and in the end

the journey is the destination

Försöker intala mig det här varje, varje dag.

/Lisa

160-års kalas

2011-08-25T18:38:00.000+02:00

Foto: Sara Ingman

När jag växte upp ordnade min släkt kusinkalas varje gång någon fyllde år, vilket blev ganska ofta eftersom vi är rätt många. Nu när alla vi barn har blivit vuxna och flyttat åt olika håll händer det sällan att vi alla kan träffas. Förra helgen lyckades dock alla samlas i Stärkesmark för att fira att både mormor och morfar fyllde 80 år. Det var fint.

Boksommar

2011-08-25T13:35:00.000+02:00

Förutom de tre litterära kursböcker jag behövt läsa i sommar, så har jag faktiskt lyckats plöja igenom en hel del andra bara för nöjes skull. Alla har överraskande nog varit riktigt bra, om än på helt olika sätt. Jag tänkte dela med mig lite.

Jag började med Therese Söderlinds Norrlands Svårmod. Den handlar om en familjs förfall i en liten norrländsk by, som börjar med att ena sonen försvinner spårlöst. Berättelsen hoppar mellan dåtid och nutid och vävs på så sätt samman. Jag tyckte mest om första halvan, men den går ändå inte att sluta läsa. Språket är fantastiskt och jag rekommenderar den verkligen.

Jag plöjde även igenom Isabella Löwengrips Egoboost på en tågresa. Vissa av tipsen känns lite universella och jag förstår att den är riktade till lite yngre personer än mig, men jag ville ändå läsa den, för att "lära känna" tjejen bakom Blondinbella lite bättre och se om jag kunde lära mig något.

Ulla-Carin Lindqvists korta bok Ro utan åror är viktig och intressant, men jag hade nog förväntat mig att beröras mer. Den är skriven under hennes korta tid med sjukdomen ALS och det är nästan så att man förstår hur grym den sjukdomen är.

Efter det blev det Ray Kluuns Änklingen, som är hans självbiografiska fortsättning på "En sorts kärlek". En sorts kärlek är provocerande och omöjlig att lägga ifrån sig och handlar om en mans försöka att hantera sin frus dödliga cancer. Änklingen tar vid där första boken slutar, när han ska leva vidare som ensamstående pappa. Den här var inte riktigt lika bra, men genomsyras ändå av en typisk ton som är Kluuns, och jag ville verkligen se vad som hände.

Sara tipsade tidigare i våras här på bloggen om David Nicholls En dag så den var jag såklart tvungen att läsa. Jag gillar konceptet - boken är utformad på ett intressant sätt och vi får följa två människor under en dag, 15 juli, under 20 år. Alla i hela världen förutom huvudkaraktärerna förstår att de är ämnade för varandra, och som läsare får man följa dem genom livet och alla kringelkrokar.

Efter det fortsatte jag projekt läsa Markus Zusaks Boktjuven som jag började på i våras men aldrig läste ut. Döden är berättare och sällan har Döden varit så vacker, lidelsefull och grym. Zusaks språk är unikt och om jag kunde skriva hälften så bra och målande vore jag nöjd. Det är andra världskriget och vi får följa en ung flicka i Nazityskland. Läs, läs, läs.

Jag har läst alla Emma Hambergs böcker, och nu även Baddaren, hennes senaste. Jag kan aldrig riktigt bestämma mig för vad jag tycker om hennes talspråksaktiga sätt att skriva - jag vet bara att jag sällan kan lägga ifrån mig hennes böcker när jag väl börjat. Det är en fantastiskt vacker sommar ute på en ö där en nystartad simskola hålls. Liv går sönder, liv börjar om på nytt och det är lättläst, underhållande och bra.

Jag älskar Linda Olsson - hennes språk och berättelser gör ont men behövs verkligen. Hennes nya Det goda inom dig är inget undantag, även om den börjar långsamt och stillsamt. Sen river den lixom tag i en. Gömda minnen kommer upp till ytan och börjar hänga ihop med nutiden på ett väldigt intressant och effektfullt sätt. Handlar om sorg, vänskap, kärlek och livets grymhet.

Louise Boije af Gennäs Högre än alla himlar är den första delen i en trilogi. Sällan har Stockholm skildrats, varit eller känts så vackert. Vi får följa sex vänner under de tre första åren på det nya millenniet. Gennäs beskriver karaktärer så att de får liv och sitter bredvid mig i soffan när jag bläddrar sida för sida. Vardag blandas med världshändelser och det går knappt att lägga den ifrån sig.

Vilka böcker har ni läst i sommar?
/Lisa

A hundred songs to save your life

2011-08-24T11:36:00.002+02:00

Det här är också en känslo-kategori. Inte lika rolig som kärlek och glädje kanske, men lika välbehövlig. Det här är låtarna som hjälper dig igenom ilskan, frustrationen, sorgen.

När du är ledsen och behöver tömma tårkanalerna och bara få vara ledsen, ledsen, ledsen:

Pearl Jam – Man of the hour
A Camp – The bluest eyes in Texas
Natalie Merchant – My skin
Kent – Rödljus (det mesta med Kent…)
Jarabe de Palo – Auga
Loosegoats – Stum mountain man
Kansas - Dust in the wind
Queen - Too much love will kill you

När du är arg och behöver få fortsätta vara arg ett tag:

Kanye West – Jesus walks
Rage Against the Machine – Killing in the name
All American Rejects – Move along
Dixie Chicks – Not ready to make nice
Paramore – Crushcrushcrush

Dagens bild

2011-08-23T10:16:00.002+02:00

Foto: Sara Ingman

Jag sitter och redigerar bilder från sommaren (den här är tagen på Gammlia i Umeå),
snart kommer mer porträtt och resebilder!

A hundred songs to save your life

2011-08-22T12:33:00.002+02:00

Nästa kategori är glädje. All form av glädje. Här räknas även partyhumör in, för vad är glädje om inte den energin och lyckoruset man kan få av en riktigt bra utekväll eller rolig fest.

När du är obeskrivligt glad och det bara spritter okontrollerat i benen på dig:

The Cure – Friday I’m in love
Queen – Don’t stop me now
Fibes Oh Fibes – Run to you
The Foundations – Build me up buttercup
The Four Tops – Sugar pie honey bunch
Frankie Lymon&The Teenagers – Why do fools fall in love
Bettye Swann – Make me yours
Journey – Don’t stop believin’
Seal – Get it togheter
Jill Johnson – Vilken härlig dag
Lionel Richie - Dancing on the ceiling
Razorlight - America
Billy Paul - Your song
Teitur - You're the ocean
Michelle Branch - Breathe
Paramore - Where the lines overlap

När partyhumöret är på topp och du måste upp på dansgolvet för att skaka av dig all energi:

Ceasars Palace – Jerk it out
The Killers – Mr. Brightside
Rihanna – Disturbia
Timbaland – The way I are
Familjen – Det snurrar i min skalle
Jackson 5 - I want you back
Yolanda Be Cool and DCUP - We no speak americano
Pacific - Hot Lips
Daniel Adams-Ray - Lilla Lady

Patagonia

2011-08-21T10:30:00.000+02:00

Patagonia är en lugn och vacker road movie. Det är två paralella historier, en gammal dam som vill hitta sitt ursprung i Wales och ett kärlekspar som reser genom Argentina. Egentligen tycker jag inte att historierna var särskilt intressanta men den är otroligt fint filmad så jag njöt av att titta iaf. Jag måste dock varna rastlösa, ressugna männiksor som mig för att suget bara kommer bli värre efter den här filmen! /Sara

En av de sista

2011-08-20T11:38:00.000+02:00

Foto&text: Lisa Engström

Enjoy it while you can.

A hundred songs to save your life

2011-08-19T11:17:00.000+02:00

Det här är mina reselåtar. Det går icke att resa utan ett gediget, välgenomtänkt soundtrack. Alternativt att soundtracket skapas på resan, med resultatet att du för alltid kommer ha en låt på näthinnan som påminner om en speciell stad, viss plats, specifik känsla.

Jag älskar att åka bil. Helst ska det vara långt, lite kaosartat och oplanerat, med goda vänner och vackra vyer utanför fönstret. Och, såklart; soundtrack. Ett av de mest spontana och underbara roadtrip-minnena jag har är när vi för tre somrar sen körde bil i i Usa. Det är kväll och vi kör rakt igenom West Virginia. Solen går ner i sidospegeln och bergen på båda sidorna av vägen är färgade rostbruna. En av oss börjar sjunga på John Denvers Country roads, som handlar om just West Virginia. Sen satt vi där alla tre och skrålade. Varje gång jag hör den låten är jag tillbaka just där, just då.

Perfekta billåtar:

Bo Kaspers Orkester – En vän med en bil
The Afters – Beautiful love
The Outfield – Your love
Foo Fighters – Learn to fly
The Fray – Over my head
New Radicals – You get what you give
Coldplay - Life in technicolor
Sheryl Crown - If it makes you happy

Låtar att lyssna på när du landar med planet och går i ankomsthallen, pirrig, lycklig och förväntansfull:

Augustana – Boston
The Wannadies – My hometown
Counting Crows – Recovering the satellites

Jason Mraz - Wordplay

Tack för era tips, fortsätt så! :)

/Lisa

Spot on!

2011-08-18T16:08:00.000+02:00

Foto&text: Lisa Engström

Jag blev som träffad av blixten när jag såg de här citaten i Disel's skyltfönster. Lyste, omöjliga att missa, i sina neonfärger på 5th avenue, förra augusti i New York.